Det har gått en evighet och ändå är ingenting förändrat. Det är samma känslor, tankar , rädslor och mardrömmar.

Jag skulle aldrig använda den här bloggen mer bestämde jag. Jag skulle må bättre, skulle glömma och gå vidare och bli normal. Men det blev jag inte. Jag klarade inte av det.
Jag gick in i samma mönster, log och skrattade och förträngde. Tog på mig skulden för allting som hände, förlät alla utom mig själv och nu är jag här igen. På samma plats där jag varit hela livet.

Hur bryter man sig loss? Hur förändrar man tankar som är så hårt inpräntade att de blivit en del av dig själv? Hur blir man lycklig?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fick nyligen reda på att min kusin ska åka till *honom*.  Trots att jag vet att min morbror och hans familj har hållit kontakt med *honom* hela tiden och träffats regelbundet så gör det fruktansvärt ont att veta att min lilla kusin skall åka dit ...

Jag känner mig helt värdelös. Jag räcker inte till, har aldrig gjort det.Förra veckan gjorde min sambo någonting som förnedrade mig så himla mycket. Han skämdes och bad om ursäkt och ville att jag skulle vara arg på honom men jag kan inte. För jag ve...

När ska det släppa? När kan man gå vidare med sitt liv? Hur länge ska en mardröm från det förflutna få förstöra och förhindra mig från att leva just nu?   Jag önskar att jag kunde inse att det inte var mitt fel, jag önskar att jag slapp känna skam, ...

Jag orkar inte mer. Jag trodde allting skulle bli bra nu, att livet skulle ta en helt ny vändning, men det har bara blivit värre. Hur kan det vara tillåtet att aldrig någonsin få vara helt lycklig?   Jag förstår inte vad jag gör för fel. Vad jag allt...

Det är mycket tankar just nu. Är det värt det? Kommer det att fungera? Kommer det att ordna sig? Kommer jag att klara av det här? ...